Jung har skrivit en psykologisk kommentar till "Den Tibetanska Dödsboken." Innehållet anser han vara en "invigningsprocess" - om man läser boken bakifrån. När han kommer till Chönyid-tillståndet, som han menar är likvärdigt med en medvetet framkallad psykos, skriver Jung:

"Man läser och hör en del om yogans faror, framför allt då riskerna med den så illa beryktade kundaliniyoga. Och ett medvetet framkallat psykotiskt tillstånd, som hos en del instabila individer lätt kan leda till en äkta psykos, är naturligtvis en fara som måste tas i allra högsta grad på allvar. De här sakerna är verkligen farliga, och man bör akta sig för att mixtra med dem på vårt typiska västerländska sätt. Det innebär att direkt utmana ödet, som kan slå till mot själva rötterna för vår mänskliga existens och släppa loss en flodvåg av lidanden av en art som ingen vettig människa någonsin drömt om. Dessa lidanden svarar mot helvetesplågorna i chönyid-tillståndet...."

Vi har alla ett osynligt hölje, vår aura, som är en utstrålning av våra tankar, d.v.s. vårt medvetande. Den är vårt beskydd.
Jung fortsätter att beskriva farans verkliga natur:

"Den består i ett upplösande av helheten hos bardo-kroppen, som är ett slags "subtil" kropp som bildar det synliga höljet kring det psykiska jaget i tillståndet efter döden. Den psykologiska motsvarigheten till denna stympning är psykisk upplösning. I sin fördärvligaste form blir denna lika med schizofreni (personlighetsklyvning). Denna den vanligaste av alla sinnessjukdomar består i huvudsak av en markerad abaissement du niveau mental, som gör rent hus med de normala kontrollanordningar som påtvingas oss av vårt medvetna tänkande och därmed ger obegränsat spelrum åt de omedvetna "dominanterna".....Den innebär att man offrar jagets stabilitet och kapitulerar för den ytterliga ovissheten i något som måste verka som en kaotisk röra av fantasmagorier."

Den Tibetanska Dödsboken sid 55-56