Vår inre elektricitet

Människan - ett elektriskt väsen
Vår inre elektricitet och dess lagar
av Anders Silverfall

Vad är elektricitet?

Vetenskapen lär att elektricitet uppstår då en magnet rör sig i en spole. Många har nog gjort experiment i skolan då man har kört en magnet upp och ner i en kopparspole, kopplad med elektriska ledningar till en liten glödlampa, och sett hur den glimtat till. Detta är en FÖRKLARING till hur den uppstår, men inte på VAD den är i sin natur.

Vi har ju också elektriska ledningar i vår kropp. Dessa ledningar är vårt nervsystem. I dessa ledningar är det inte lika lätt att visa hur elektriciteten uppstår, som i fallet med glödlampan. Vi kan inte köra en magnet in och ut i munnen och få det att lysa i ögonen, t.ex! Men vi vet att den finns där, åtminstone i alla levande varelser. För vad är skillnaden mellan en levande varelse och ett lik? Är det inte det att i en levande varelse löper en elektrisk ström genom nervsystemet, som får dess lemmar att röra sig, och dess hjärta att slå, medan det i ett lik saknas denna elektricitet? Ingen ström löper här i dess nerver, och skapar rörelse.

Det finns t.o.m. ett namn på strömdosan i hjärtat som utlöser elektriciteten - sinusknutan. Och alla som har hört talas om en pacemaker vet att den ger en perfekt avpassad strömstöt på konstgjord väg när hjärtat inte fungerar helt som det skall.

Var kommer då denna elektricitet ifrån som löper genom våra nerver? Ja, vetenskapen menar ju att den har sin rot i hjärnan. Vill jag röra en arm, går en strömimpuls från hjärnan ner genom armen till dess muskler, som drar ihop sig. Man menar att hjärnan är sätet och den djupaste orsaken till att en ström uppstår i nerven, är att ett hjärncentrum skapar denna elektricitet, vilket man kan se genom att det är en förhöjd aktivitet i just det hjärnområdet, med hjälp av olika mätinstrument.

Men det är här som detta påstående strider mot logikens lagar.

För om vi tänker efter en gång till, så borde vi ju då uttrycka oss i termer som "hjärnan rörde armen", eller "hjärnan lyfte benet", eller "hjärnan skrev ett brev" - men det gör vi inte. Vi säger ju "JAG rörde armen", "JAG lyfte benet" och "JAG skrev ett brev". Och vi säger ju t.o.m. att "Jag HAR en hjärna", eller "MIN hjärna" osv.

Det finns en tydlig logisk skillnad mellan jaget och hjärnan.

Vi är nog alla överens om att det i själva verket är JAG och min vilja som är orsaken till att jag rör min arm och lyfter mitt ben och skriver mina brev, inte min hjärna. Och eftersom vi uttrycker oss just med ordet "min" är det ju tydligt att hjärnan är en ägodel, en tillhörighet till mig, liksom min arm, eller mitt ben. Och eftersom t.ex. min arm kan användas till skilda saker i mitt dagliga liv, är den ju ett REDSKAP för mig. Sätter vi sedan ihop alla organ - som armar, ben, hjärna, ögon, öron osv - får vi ju en ORGANISM.

Så sammantaget kan vi säga att min organism - min kropp - är ett REDSKAP för mig, där hjärna och nervsystem är de elektriska komponenter och ledningssystem som får den att röra sig och arbeta.

Vad är i så fall själva den elektriska kraften då för något, som flödar genom organismen, som ger den liv och rörelse - besjälar den? Ja, det är ju enligt ovan jag och min vilja som är den djupaste orsaken till att jag rör min arm. Jag försätter mig i ett tillstånd där jag tänker: "Nu vill jag lyfta armen", mobiliserar min vilja till detta, och armen far ut. Är det då inte tydligt att den innersta impulsen till att det uppstår en ström i nerven ut till armen som lyfter sig, är min vilja? Det är alltså min tanke, önskan och vilja som fortplantar sig ut i nerven, och får armen att röra sig. Nu kan man ju invända genom att säga att man inte alls behöver tänka på att röra armen. Man gör det ju liksom automatiskt, som man gör när man går eller cyklar. Men var och en vet ju att när man skall lära sig att gå, eller cykla, så måste man verkligen koncentrera sig och tänka på exakt varje rörelse - annars ramlar man obevekligen omkull. Att man sedan, när man KAN gå eller cykla, inte behöver tänka på det, beror ju på att impulserna kommer automatiskt i kraft av den talang man har övat upp, genom att upprepa dessa impulser hundratals gånger.
Kort sagt: Elektriciteten i vårt nervsystem är våra egna tankar.

Den mänskliga evolutionen

Om vi nu vänder vår blick mot den mänskliga evolutionen för ett ögonblick, kan vi se att vi som art betraktat härstammar från primitiva apmänniskor, och före det ett slags fiskstadium osv., vilket kan ses i fostrets utveckling där det repeterar dessa tillstånd, bl.a. ett med fisksvans likt ett grodyngel.

Vad kan sägas om utvecklingen här? Vad skiljer oss nutidsmänniskor från de forntida primitiva djurformerna? Ja, den tydligaste skillnaden är ju intelligensen. Människan av idag har en stor intelligens, som sätter henne i stånd att skapa fantastiska maskiner, datorer och rymdskepp, vilket är obefintligt hos primitiva aparter, t.ex.

Djurens mentalitet - Instinkt

Vi kan konstatera att primitiva djurformer har tankar som är av naturen: äta, sova, para sig, försvara sig, fly, beskydda avkomman osv. De reagerar inte ett dugg på en bok som läggs upplagd framför dem - utom möjligen att de vill äta upp den! - vilket däremot en människa gör. Människan kan läsa i en bok, använda intelligensen till att tyda tecknens innebörd och tillgodogöra sig de tankar som finns nedlagda däri.

Djurens tankar är alltså av en primitiv art, som domineras av kamp, flykt, äta och para sig, som till största delen är automatiska och omedvetna i kraft av deras instinkt. Den elektriska kraft som genomströmmar dessas nervsystem är alltså präglad av instinkt och måste ur medvetenhetssynpunkt betraktas som en svag kraft, eftersom den inte kan ge djuret någon större mental upplevelse.

Människans mentalitet

Intelligens

Jämför detta med en människa av idag som med intelligensens hjälp får nämnda bok upplagd framför sig och kan i sin inre värld se de beskrivningar av landskap, hus, städer andra människor osv. som finns beskrivna däri. Med intelligensen kan man skapa sig inre mentala bilder och se sammanhangen mellan dem. Den ger människan en mycket stark, rik och detaljerad mental upplevelse, och därför måste den betraktas som en starkare kraft.

Om vi nu bygger vidare på min analys ovan, så innebär detta att människan som arbetar mycket med intelligensen sänder en starkare elektrisk energi genom sitt nervsystem än djuret gör, eftersom den ger människan en starkare mental upplevelse - som i fallet med boken. Därför har hon också ett mer utvecklat nervsystem. Och i likhet med en muskel som utsätts för en starkare kraft än den är byggd för och växer till, gör nervsystemet det likaså. De är ju båda organ.

Känsloenergi

Nu finns det ju också en annan medvetandekraft i människan som skiljer henne från djuret. När ett djur blir retat eller hotat, exploderar det ju i en rytande attack med käftar, klor och gaddar och vad annars det har till sitt förfogande i sin inbyggda vapenarsenal, för att tillintetgöra - dräpa - hotet. Så reagerar vi människor i allmänhet inte till vardags. Känner vi oss retade t.ex., exploderar vi inte omedelbart, utan behärskar oss, håller inne med vreden och ger oftast bara uttryck för denna vrede i form av irritation. Vi ger kanske en irriterad anmärkning om personen, där vi deklamerar med tydlighet att vi anser att personen kan dra dit pepparn växer. Men vi drar inte kniv och dräper denne i första taget. De personer som emellertid inte drar sig för detta, har i så fall mer av djurisk mentalitet i sig och man talar ju om bestialiska eller djuriska mord osv.

Det är denna mentala kraft eller energi, som har förmågan att hejda den ohämmade vreden inom oss, som också skiljer oss från djuret och benämns här med ordet "känsloenergi", vilket jag kommer tillbaka till. Och ju mer man binder sina djuriska krafter, desto mer mänskliga krafter utvecklar man ju. Är man inte djurisk måste man ju vara motsatsen. Och motsatsen till djurisk måste ju vara mänsklig, eftersom det djuriska står för själviskhet och det mänskliga för osjälviskhet.

Summering så långt

I ett evolutionärt perspektiv har alltså människan börjat arbeta med starkare mentala krafter än djuret, som intelligens- och känsloenergi - den senare vilken alltså enligt ovan är en bindande, kylande, kraft som förhindrar oss att numera döda varandra som djuren gör - och därmed sänt dessa starkare mentala krafter genom sitt nervsystem under tusentals år, som därmed har utvecklats därefter.

Vad händer då idag?

Enligt Marjas forskning, om riskerna med andliga övningar, har många människor börjat få nervskador av metoder som yoga, meditation, reiki, frigörande andning, qigong, osv. De värst drabbade upplever en brand i nervsystemet, som börjar i ryggraden. Det finns berättelser om mänsklig självantändning som ingen har kunna ge en logisk förklaring till, och andra berättelser som vittnar om oerhörda krafter. Ett exempel är denna upplevelse av indiern Gopi Krishna, som fick en oerhörd strömstyrka genom kroppen under ett meditationspass, som gav sådana efterverkningar att han bokstavligen höll på att dö av dem:

"The nights were even more terrible. I could not bear to have a light in my room after I had retired to bed. The moment my head touched the pillow a large tongue of flame sped across the spine into the interior of my head. It appeared as if the stream of living light continuously rushing through the spinal cord into the cranium gathered greater speed and volume during the hours of darkness. Whenever I closed my eyes I found myself looking into a weird circle of light, in which luminous currents swirled and eddied, moving rapidly from side to side. The spectacle was fascinating but awful, invested with a supernatural awe which sometimes chilled the very marrow in my bones." Läs mer>>

Som en röd tråd igenom alla erfarenheter - förutom märkliga syner - går upplevelsen av brand i kroppen, och särskilt i ryggraden och hjärnan. Det är precis som om strömmen från en högspänningsledning har letts ner igenom nervsystemet, och som inte går att stänga av.

Vad är då detta för kraft?

Ja, den förklaringsmodell som vi har är Martinus andliga vetenskap.

Och för att undvika missförstånd säger jag här, att ordet "andlig" INTE har samma innebörd som i den religiösa traditionen. Martinus definition på "andlig" är allt som inte är fysiskt. Andliga funktioner är t.ex. tankar, känslor, vilja, begär, minnen, önskningar, intelligens, intuition osv, dvs. mentala ting. Hans andliga vetenskap är därför en vetenskap om de logiska lagar som dessa ting följer, dvs en vetenskap om våra inre mentala regioner till skillnad från de yttre materiella - som ju den materiella vetenskapen fördjupar sig i.

Intuition

Enligt ovanstående analys framgick att skillnaden mellan ett djur och en människa var att människan har börjat arbeta med de nya mentala krafterna intelligens- och känsloenergi. Martinus menar nu att den mänskliga utvecklingen inte avstannar med detta, utan den mentala kraft som tilltar i styrka efter intelligens- och känsloenergi i utvecklingen, är något som han kallar för "intuitionen".

Precis som intelligens- och känsloenergi är starkare krafter än djurets instinktiva mentala krafter, är intuitionen i sin tur mycket kraftigare än intelligens- och känsloenergierna.

Med intelligensen kan man uppleva logiska sammanhang mellan mentala företeelser i tid och rum, som orsak och verkan, den logiska konstruktionen i en maskin m.m.

Med intuitionen kan man uppleva mentala företeelser BORTOM tid och rum. Exempel som Martinus nämner är: Eviga lagar och principer, naturens och universums inneboende struktur m.m.

Eftersom innehållet i denna mentala kraft är så stort, är den elektriska kraften motsvarande stark. Och kommer man på våglängd med denna, löper även den genom nervsystemet, som de andra.

Här finns det nu två fall: Man tål kraften, eller också inte - eller med andra ord nervsystemet tål den elektriska strömmen, eller också inte. Och vad händer när man leder en för stark ström genom en glödlampa? Jo, glödtråden brinner av. Precis detsamma är fallet med människor som får skador på nervsystemet i konstlade andliga övningar. De har på konstgjord väg kommit i kontakt med intuitionsenergin, och låtit dess motsvarande elektriska kraft genomströmma deras organism och nervsystem,men har inte tålt denna elektriska kraft. Den har varit för stark för dem, precis som elektriciteten i en högspänningsledning är det.

Vem tål kraften?

Om dessa människor inte tålde den, vem är då mogen att låta intuitionens elektriska kraft genomströmma tanke och nervsystem? Ja, enligt ovanstående analys utvecklas ju nervsystemet genom användande av de starkare elektriska krafterna intelligens- och känsloenergi, bort från det primitiva djurstadiets svaga instinktiva krafter. Det innebär att ju mer man använder de förstnämnda två krafterna - intelligens- och känsloenergi - och ju mindre man använder den primitiva dräpande djurkraften desto mer utvecklas ju nervsystemet.

Den människa som mer eller mindre har avlägsnat de djuriska tankekrafterna och tillvant sitt nervsystem till intelligens och känsloenergi, har alltså enligt den andliga vetenskapen närmat sig nästa mentala kraft på utvecklingstrappan - intuitionen - på ett naturligt och organiskt sätt, likt ett träd som växer millimeter för millimeter mot himlen.

Denna människa vars nervsystem har utvecklats till att tåla genomströmningen av intuitionsenergin är lik den glödlampa vars glödtråd är skapad för att tåla genomströmningen av 220V, direkt från vägguttaget. Hon upplever likt denna lampas bländande sken, den ljusvärld bortom tid och rum som alla profeter har talat om som "paradiset" eller "himmelriket", som utövarna av konstlade andliga övningar upplever förvrida glimtar av.

Den moraliskt mogna människans mentalitet

Men vad ser vi nu för människotyp? Det är en människa som har avlägsnat de djuriska sidorna, och utvecklat intelligens- och känsloenergi till dominerande faktorer i sitt tankeliv. Det kan inte klassas som annat än en kärleksfull människa. För vad är intelligent styrd känsloenergi annat än kärlek? Och vad är humaniserad intelligens annat än kärlek? Och hur skulle ett annat väsen än detta kunna passa i en värld som har beteckningen "paradis" eller "himmelrike"?

Denna människotyp är intuitionen avsedd för, menar Martinus. Vi människor som fortfarande håller vårt nervsystem nere på en späd nivå p.g.a. våra djuriska tankekrafter - med motsvarande svaga elektriska krafter genom vårt nervsystem - tål inte den starka strömmen från intuitionsenergin, och detta är orsaken till de märkliga förvridna och för tidiga ljusfenomenen och de kroppsliga skadorna som utövarna av konstlade andliga övningar råkar ut för, i ljuset av den andliga vetenskapen.
De är helt enkelt kortslutningar i det elektriska systemet som vi kallar vår organism.
Intuitionsenergin kan jämföras med det som indierna kallar för "kundalinienergin".

Vad är en konstlad andlig övning?

Konstlade andliga övningar har alltså förmågan att försätta utövaren i ett extatiskt tanketillstånd som sätter henne i kontakt med denna högre kraft, fast på KONSTGJORD väg genom speciella ställningar, rörelser och koncentrationsobjekt. Det innebär inte en dygnet runt, permanent naturlig tankefunktion som har anpassat nervsystemet därefter, likt utvecklingen av intelligens- och känsloenergin hos människan genom årtusendena.

Varför är den farlig?

Detta är anledningen till att vi varnar för konstlade andliga övningar. Det är bara den människa som är totalt fri - permanent, kontinuerligt, dygnet runt oavsett vad som händer - från den lägre djuriska tankekraften som är naturligt anpassad till att leva med intuitionen.

Vi människor, som fortfarande är till hälften djur, är det inte ännu. Och vi kan bara bli det genom att avlägsna de djuriska - själviska - neddragande krafterna och utveckla de uppåtdragande mänskliga - osjälviska -krafterna, vilka är motsatsen till krig, hat, fiendskap osv.

Att utöva konstlade andliga övningar är att utsätta sig för risken att genomströmmas av intuitionens enorma elektrisk kraft, och representerar en återvändsgränd på den andliga vägen, eftersom dessa övningar aldrig kan utveckla nervsystemet till att tåla den, enligt ovanstående resonemang.

Den naturliga vägen enligt den andliga vetenskapen.

Den riktiga vägen, som är den naturliga mänskliga evolutionen enligt den andliga vetenskapen, går genom att avlägsna de djuriska sidorna och utveckla de mänskliga, så att ett sant mänskligt samhälle kan uppstå, som är baserat på djurrikets, egoismens, kontrast - kärleken till vår nästa och allt levande vi kommer i beröring med.

Dessa framtida människor är däremot anpassade till att leva med intuitionen - enligt alla ovanstående analyser av elektriciteten och nervssystemet - och dess mentala ljusvälde, varav dagens andliga kortslutningar på den konstlade andliga vägens återvändsgränder är sotande, osande och förbrända gnistor.

Avslutning

Jag hoppas härmed att jag har givit en logisk, andligt-vetenskaplig förklaring till varför vi varnar för konstlade andliga övningar, och varför dessa aldrig kan vara vägen till ett lyckligare liv, i ljuset av Martinus andliga vetenskap.

Framställningen är summarisk och det finns mycket mer att utveckla kring dessa ting, som ytterligare skulle förstärka argumentens giltighet, men det finns inte plats till detta här. Martinus andliga vetenskap är ett verk på många tusen sidor, och den som vill veta mer kan läsa för mer information här>>

Anders Silverfall © 2003