In English please!  På dansk tak!

Genom yoga, meditation och andningsövningar finns det risk att bli både fysiskt och psykiskt sjuk. Det visar både indisk kundalini litteratur och västerländsk andlig vetenskap.

Enligt indisk tradition har människan sju chakran (energicentra). Kundalinikraften, "den vita kobran", anses ligga sovande hoprullad i det nedersta rotchakrat. När kraften väcks börjar den stiga uppåt genom ryggraden. Väckningen sker med hjälp av yoga, meditation och andningsövningar m.m. och kallades av forntida utövare för "den kortare vägen till Gud". Att den var riskfylld, det var man medveten om. Energin aktiverar varje chakra, och det är därför viktigt med utrensande övningar, för om dessa är fulla med orenheter blir kundalinieldens framfart mycket smärtsam.

Övningarna skall förstärka nervsystemet och körtlarna, för att dessa skall kunna bära den oerhörda kraften som aktiveras. Detta sker genom exakta kroppsliga rörelser och ställningar, manipulering av andningen, mantran, dvs heliga fraser, och avslutas med meditation.

Kundalinielden skall sedan automatiskt kunna bränna bort mentala och fysiska orenheter, som t ex materiella, jordiska begär, gammalt "skräp" från detta och tidigare liv. Det personliga egot skall brytas ner. Avhållsamhet från sexuell samlevnad rekommenderas för att energin skall behållas och förhöjas. Det finns tre kanaler, nadis, i ryggraden. Pingala, den högra, är dynamisk, maskulin, eld, solenergi och kreativ. Ida, den vänstra, är passiv, feminin, kylig, månenergi och lugnande.
När dessa två är i balans, är livskraften, prana, i jämvikt, och då kan kundalinin stiga upp genom sushumna, den centrala kanalen, som är högspänningskraftens ledning. Det är den kungliga vägen. Felaktigt utlöst kan elden bli okontrollerad och bryta ner hela nervsystemet. Tillståndet av den första extasen och hänryckningen, avlöses av förlust av livskraft, håglöshet, depression, ångest, förvirring och upplevelser av att vara attackerad av onda osynliga makter, eller att man drabbas av "Jag är Messias"-syndromet. I värsta fall kan man bli sinnessjuk eller att "eldens härjningar" upplevs som om man brinner upp inifrån, och det kan t.o.m. orsaka döden, eller motsatsen, man "fryser till is", dvs blir förlamad. Rätt aktiverad, under ledning av en mästare, guru, som själv genomgått processen med lyckad utgång, kan man nå den högsta gudskraften och få högre medvetande, övernaturliga förmågor och frid. Kundalinienergin, "den vita kobran", har då nått kronchakrat och man har uppnått samadhi, d.v.s. upplysning, och man är invigd i sanningen.
Shakti, den kreativa feminina kraften, har förenats med den maskulina Shiva, det rena medvetandet. Det individuella jaget har smält samman med Brahman, d.v.s. man har blivit "ett med Gud", och behöver inte längre inkarnera på jorden. Sammansmältningen är en enorm inre ljusupplevelse.
Detta är en kort sammanfattning av de mest förekommande teorierna ur indiska böcker.

Enligt Livets Bog

Martinus varnar allvarligt för "konstlade vägar till invigning". Vi praktiserar dessa österländska metoder utan kunskap om riskerna och heligheten i dessa övningar. "Gudlösa" människor leker med "Gudskraften", utan att veta att:

"det är ett 'högspänningstillstånd', och om inte de rätta mänskliga kvalifikationerna är tillstädes i medvetandet, kan det medföra de förfärligaste former av 'kortslutning' och 'brand' i medvetandet. Den stora födelsen (invigningen, min anmärkning) är inte något man kan jaga efter, som man kan jaga efter ett ämbete eller en ordensdekoration." (Kosmiska glimtar, kap. 5)

Det enda sättet att nå kosmiskt medvetande är den totala övervinnelsen av sin lägre natur.

"Då kommer det som en oavvislig och naturlig organisk process, som öppnar individens latenta centra i hjärnan och sätter honom i stånd att i sitt vakna tillstånd på det fysiska planet bli dagsmedveten både i den fysiska och psykiska eller andliga sidan av livet. En sådan upplevelse kommer vid en tidpunkt då individen allra minst anar det och alls inte tror sig utvecklad nog till att kunna få en sådan upplevelse. Den kommer absolut aldrig vid en tidpunkt då individen tror sig själv om att vara nog utvecklad." (Anfört arbete, kap 4)

Nu är det inte många som är medvetna om dessa metoders syfte och mål, och att man ofrivilligt kan komma i beröring med högre kosmiska energier.
Eftersom ingen talar om riskerna är det bara egna och andras erfarenheter av "biverkningarna" som börjat förekomma, som fyller ut kunskapens "luckor". Det är därför viktigt med "upplysning" om att man kan skapa kaos i sin livskraft, och det kan aldrig vara förenligt med naturlagen, som strävar efter harmoni och fullkomlighet, att man skall bli sjuk. Människan är nämligen en mellankosmisk elektrisk apparat, och det viktigaste för nutidsmänniskan är att lära sig sin fysiska och psykiska struktur.

Livskraften

Det är på samspelet mellan eld och köld som hela den fysiska världen beror. All materia är bunden eld. Tyngdenergin är explosiv, fysisk eld och i renkultur solenergi, som värmer, utvidgar, upplöser eller förbränner. Känsloenergi är köld, som fryser, binder, förtätar och lugnar.
Tyngd- och känsloenergi är i sitt innersta ursprung en mellankosmisk elektrisk eller andlig energi. I vår kropp är jämviktsläget mellan dessa energier vår normaltemperatur. Om denna rubbas så att värmen eller kylan blir överdimensionerad får vi feber. Om denna feber eller begynnande kortslutning inte stoppas, kommer den att bli så total att all förbindelse mellan väsendets psykiska eller elektriska system och dess fysiska organism upphör, och vi dör (se Livets Bok VI st. 2181). Spänningen mellan eld och köld har kommit under kontroll genom lång utveckling i vårt hjärt-, blod-, lung- och rörelsesystem och fungerar automatiskt. Vi behöver inte tänka på det.

Psykisk livskraft

Tanke- och viljekontroll över den psykiska balansen har vi inte uppnått ännu.

"Det vill säga att behärska sitt sinne, så att det inte exploderar i hat, vrede och irritation och heller inte blir ett 'känslofängelse' av bitterhet, svartsjuka, besvikelse, ångest eller depression. Människans livskraft, som efter Försynens plan skall förenas med höga andliga energier, har i de tids- och rumsdimensionella världarna sitt ursprung genom tyngdens och känslans balans, och när den jordiska människan uppnår ett liknande herravälde över sitt sinne som hon normalt har över sin fysiska kropp, kommer hennes livskraft som kärlek och visdom, efter vilken hon handlar, att nå sådana höjder att man idag skulle vara benägen att tro, att det blott var en saga." (Livskraftens ursprung, artikel i Kosmos nr 14/1980).

Vi måste alltså kyla ner vår eldiga hetsiga natur så att sinnet blir blankt som en spegel, och där får inte finnas den minsta krusning av irritation eller missnöje. Varje avskjuten pil, vare sig den är spetsad med hat eller kärlek, kommer förr eller senare tillbaka till "bågskytten". Sådan är karmalagen.

Centra eller komplex

En individ som är moraliskt och humant utvecklad kan börja få tankeupplevelser "ovanifrån" i form av små glimtar, "snilleblixtar", från den osynliga andliga världen. Men våra hjärn- och hjärtceller måste vara utvecklade nog för att kunna "bära" denna högre information från den universella "kunskapsbanken". Ledningskabeln är vår ryggmärg.

"Då alla andliga funktioner är av 'elektrisk' natur, kan de endast komma till fysisk utlösning eller reaktion genom ett 'lednings-' eller 'antennsystem'. Ett sådant har individen just i sitt hjärn- och nervsystem. Då detta system består dels av fysiska och dels av andliga energier, kan det ställas in på olika finhetsgrader och därigenom bringas i kontakt med motsvarande grader av fysiska eller andliga energier eller energivågor." (LB I, st. 224)

Den omedvetna människan är ännu okunnig om att hon förutom sin fysiska kropp även har fem andliga eller "strålformiga" osynliga kroppar, som är under utveckling (auran). Hon tror också att den fysiska hjärnan är det slutliga sätet för dess förnimmelser,

"....men bortom denna del fortsätter de elektriska vågorna som 'icke-fysiska' och kommer då endast att kunna upplevas av individen i samma grad som hans andliga kroppar är utvecklade till att kunna reagera för dessa vågor" (st. 224)

Dessa vågor eller "andliga förnimmelser" är detsamma som vårt tankeklimat, och hjärn- och nervsystemet är "porten" till den andliga världen. I "porten" finns speciella små öppningar för de olika arterna av elektriska vågor, dvs särskilda centra eller komplex för de olika andliga funktionerna.

"Jordmänniskan kommer alltså att vara offer för den illusionen, att dessa särskilda centra eller komplex är själva orsaken till funktionerna, medan de i själva verket endast utgör speciella inställningsorgan för fysisk avsändning och mottagning av de motsvarande speciella andliga energivågorna eller vibrationerna"(st. 224).

Utrensning av våra lägre tankeklimat sker endast genom moralens och kärleksförmågans utveckling, inte genom "konstlade övningar". Att riskfritt komma i kontakt med högre andliga energier, handlar uteslutande om "rening" av våra tankar och handlingar för

"...liksom mottagandet eller avsändandet genom en radioapparat blir disharmoniskt, om det är något fel på de enskilda delarna eller tillbehören, så blir också reaktionens fortplantning genom hjärn- och nervsystemet disharmoniska, om det är något fel med olika centra eller komplex i detta system. Sådana disharmonier i individens medvetande känner vi i den dagliga tillvaron igen som sinnessjukdom, sinnessvaghet och förlamning."(st. 224)

Detta är "kortslutningar" i nervsystemet som även kan ske om man för tidigt på onaturlig väg försöker tränga in i "Guds rike".
Men vi kan få en liten förhandstitt genom Martinus, som beskriver sitt gyllene elddop i "Kring min missions födelse" (1921).

"Jag såg in i en blå, lysande himmel, vilken liksom drogs åt sidan, varvid en ny och ännu mer lysande himmel blev synlig. Och på detta sätt fortsatte det, ända till dess en himmel framträdde, vilken var av ett så oerhört bländande gyllene ljus och av en så hastigt vibrerande materia, att jag här kände mig vara på höjden eller toppunkten av vad min organism och mitt medvetande kunde tåla. Ett enda steg till, en enda bråkdel av en sekund vidare, och den överjordiska våglängden skulle med blixtens oerhörda kraft ögonblickligen ha fört mig bort från all fysisk tillvaro. Men under de bråkdelar av en sekund, som uppenbarelsen varade, upplevde jag en värld av helighet, renhet, harmoni och fullkomlighet. Jag befann mig i ett hav av ljus. Detta var inte som min första uppenbarelse vitt som snö utan hade guldets färg. Alla detaljer var av eld och liksom förgyllda. Genom det hela vibrerade små gyllene trådar, som blänkte och glittrade här och där, i allt och överallt. Jag kände, att detta var Guds medvetande, hans egen tankesfär. Det var den materia, den allmakt, den högsta levande kraft, genom vilken det gudomliga jaget styrde och ledde oceaner av världar, vintergator och stjärnehärar, i mikrokosmos såväl som i makrokosmos. Jag var helt bergtagen. Den gudomliga elden vibrerade i och utanför mig, över och under mig"

Fortsättningen kan läsas i "Kring min missions födelse" (kap. 17).

Vår jordiska, animaliska organism är ännu inte färdig att bära en så enorm koncentration av Guds eget högsta väsen, och t.o.m. Martinus fick snabbt avbryta den gudomliga synen. Men efter detta "dop" hade han fått permanent kosmiskt medvetande.
Ingen har rätt att besudla denna värld av renhet och harmoni. Allt olaga intrång är förbjudet. Den som försöker och inte är "ren", kastas obönhörligen tillbaka till den sfär där man hör hemma. Här har vi Jesu liknelse om "bröllopskläderna". Den enda "säkra" vägen är att meditera på Gud och osjälvisk bön, d.v.s. "Fader vår". Ett innerligt gudsförhållande är en förutsättning för att få "se Gud ansikte mot ansikte". Och detta skall vi alla så småningom få uppleva, alla utan undantag!

Manligt - kvinnligt- mänskligt

Vi skall inte för alltid förbli män och kvinnor. Förvandling pågår.

Den maskulina polen hos mannen och den feminina polen hos kvinnan har sitt utlösningscentrum i de sexuella organen, medan den motsatta polen har sitt utlösningscentrum i hjärnorganen.
Dessa är fortfarande starkt åtskilda i den jordiska människan. Genom lång utveckling växer en förbindelselinje mellan dessa två centra. Detta kan inte forceras genom några "övningar", utan är en organisk, andlig process, som sker i takt med våra humana sympatiers utveckling och handlingar mot vår nästa.
Med "andliga ögon" kan dessa ses som lysande utlöpare, "smala lysrör", från bägge centra, och när de genom ryggmärgen når varandra i hjärtområdet, sker en ögonblicklig kontakt. Detta betyder:

"att det vackraste hos kvinnans feminina och mannens maskulina mentala naturer och fysiska linjer blivit förenat till en gudomlig sammansättning i ett väsen" (LB II st. 361).

Människan har då blivit ett med sitt högsta Jag, Gudomen, och får permanent kosmiskt medvetande. Hon är ett "kärleksväsen", som älskar allt och alla utan undantag. Detta skall inte förväxlas med det vi kallar "förälskelse", utan är en högre form av kärlek.

"Allt är nu inlemmat i sympatianlaget, allt är lågor från den allra högsta elden. Och först nu har jordmänniskan blivit till den verkliga människan" (LB V st. 1935).

Hon kan vandra in och ut ur den andliga världen efter behag och önskan, och behöver inte längre födas genom kvinnor. Denna utveckling skall ske obemärkt och stilla genom många liv. (Läs hela LB V!)
För att komma i kontakt med universums högsta andliga energi, "kärleksenergin", måste man själv vibrera på samma höga frekvens. Det är först då som "Kärleken" eller Gud känner igen sig själv! Det finns inga genvägar.

Copyright Marja S 1996 All rights reserved

Läs mer om Hinduism, New-Age m.m.